Europeisk organisation för
icke-kommersiell radio och tv
Det finns i Europa ca 3.000 radio- och tv-stationer,
som drivs på icke-kommersiella grunder och utanför statliga/ public
servicesektorn s.k.community broadcasting. I Sverige är detta
mest är känt som närradio resp. öppna tv-kanaler.
Det handlar om det civila samhällets radio- och tv-kanaler (civil society media).
Frivilliga krafter utgör den mest betydande delen av finansieringen av community media. Till detta kommer sedan olika finansieringskällor som statligt stöd och medlemsavgifter. I de fall reklamfinansiering är tillåten, som komplement, har detta erferenhetsmässigt en marginell betydelse.
Globalt finns idag totalt betydligt fler radiostationer inom denna sektor än inom statlig eller privat kommersiell sektor.
I Europa har Community radio f.n. sitt starkaste fäste i Danmark, Frankrike, Irland, Schweiz, Storbritannien och Österrike. En hård politisk kamp förs nu för denna sektor i Spanien och Östeuropa (i första hand Polen, Tjeckien och Ungern). Community tv är bäst etablerad i Danmark, Holland, Irland, Norge, Sverige och Tyskland.
2004 bildades organisationen Community Media
Forum Europe (CMFE), som har till främsta syfte att få Community
Media erkänt av samtliga europeiska natuoner som den tredje AV-sektorn vid sidan av public
service och privat kommersiell radio-tv. CMFE är en i Belgien registrerad internationell organisation NGO (Non-govermental organisation) och har idag ca 100 medlemmar i 23 länder. Målet är att samtliga 47 länder i Europa skall bli representerade. Av nuvarande medlemmar av 25 nationella förbund för radio och/eller tv. I Sverige är Närradions Riksorganisation (NRO) och Riksförbundet Öppna Kanaler (RÖK) medlemsorganisationer i CMFE. Även Göteborgs Närradioförening
är medlem.
CMFE är en plattform för en fortlöpande
dialog och diskussion mellan organisationer som verkar inom Community
Media och europeiska institutioner (Europarlamentet, kommissionen, Europarådet
etc) liksom med globala organisationer som UNESCO, UNDP och AMARC (World Association of Community Broadcasters). CMFE skall också främja utvecklingen av medierna för
kulturell mångfald och yttrandefrihet.
CMFE:s
styrelse består f.n. 13 personer från elva länder och med tio olika nationaliteter.
Ordförande är Pieter de Wit (Holland). I styrelsen ingår Christer Hederström
(Sverige), som också ombesörjer CMFE:s representation i
de nordiska länderna.Till styrelsen är också knuten en Expert Group med 12 av de främsta experterna på community media med bakgrund i internationell medieverksamhet, myndigheter och forskning.
CMFE har
fortlöpande kontakter med politiker i Europaparlamentet liksom med Europakommissionen. CMFE har nu observatörsstatus
som medieorganisation vid Europarådet. CMFE har formellt yttrat sig eller fungerat som remissinstans i aktuella radio- och tv-frågor bl.a. om digitalradio och digital-tv till EU, Europarådet och ITU. Yttranden har även lämnats till regeringar och myndigheter i skilda länder bl.a. Storbritannien, Spanien, Österrike och Ungern. Den svenska regeringen uppmärksammades i maj 2011 i en skrivelse från CMFE om den pågående privatiseringen och kommersialiseringen av närradion i Sverige. (Läs pressmeddelandet här.) I december beslöt regeringen att myndigheten för radio och tv skall utreda frågan Pressmeddelande.
Tillsammans med samarbetspartners arrangerar CMFE åliga konferenser. Senast hölls denna 17-19 november 2011 på Cypern tillsammans med Cyprus Community Media Centre med stöd från UNDP och EU. Flera år i följd har CMFE också varit involverad i en EU-stödd konferens om medier i civila samhället; CivilMedia i Salzburg (Österrike).
Följ kontinuerligt vad som händer inom CMFE på webbplatsen cmfe.eu Här finns också dokument och en kalender.
Mer information:
Europaparlamentet erkänner tredje mediesektorn
Uppmanar medlemsstaterna till ett mer aktivt stöd
Parlamentet antog 25 september 2008 med röstsiffrorna
471-41 en resolution som uttalar stöd för icke-kommersiella
eller alternativa medier inom EU. Initiativtagare var den österrikiske
ledamoten Karin Resetarits (liberalerna).
Syftet är att öka mångfalden i mediesektorn och
på kulturområdet, och att klart definiera sektorn som
en särskild mediegrupp vid sidan av public service- och kommersiella
medier.
EU-parlamentets
rapport om tredje mediesektorn
Intresset
för radio och tv i det civila samhället, som ett alternativ
till statlig och privatägd radio och tv, har de senaste allt oftare
uttalats i EU-sammanhang. Drivkraften har främst varit dessa mediers
anknytning till den sociala ekonomin liksom behovet av lokala plattformar
för demokratiutveckling.
På uppdrag av EU-parlamentet gjorde ett konsultföretag 2007 en utredning om ”community media” d.v.s. icke-kommersiell
radio och tv. Det är en omfattande utredning som inkluderar sociala, lagmässiga
och finansiella aspekter för dessa medier i EU:s 27 medlemsländer.
Rapporten
Study on the State of Community Media in the European Union
har nu överlämnats till parlamentet. Här
kan du läsa en sammanfattning på
svenska av rapporten och även ladda ner hela
rapporten (80 sidor) som är på engelska.
Icke-kommersiell
radio och tv i europolitiken Community Media Forum Europe höll en konferens i EU-parlamentet
i Bryssel 2006. Vid konferensen utarbetades CMFE:s yttrande
till EU-kommissionen angående dess vitbok om en European Communication
Policy COM (2006). CMFE lyfter i sin skrivelse fram den minskning av
lokala medier (radio och tv) som sker i Europa. Man menar att minskningen
beror på den transnationella mediekoncentrationen och kommersialiseringen.
Samtidigt har publicservice i konkurrens med kommersiella format minskat
eller upphört med sin lokala produktion. Detta har bl.a. redovisats
i rapporter i Europarådet och Europarlamentet.
CMFE
stödjer avsikterna i vitboken om en ny kommunikationspolitik grundad
på principerna rätt till information, yttrandefrihet, inkluderande,
mångfald och deltagande. CMFE är dock övertygad om att
dessa kärnprinciper inte kan genomföras uppifrån utan
måste vara resultatet av en nerifrånprocess i vilket ett
samarbete mellan EU-institutioner och civila samhället är
nödvändigt.